Svart som natten, kapitel 6

Sedan springer jag tillbaka till stallet och mockar Moondancers spilta. Men jag måste ju tacka Steve för att vi fick övernatta. Så därför bestämmer jag mig för att mocka hela stallet, och fylla på vatten i hästarnas vattenhinkar.
Precis när jag är klar kommer Steve gående.
- Nämen, oj vad fint du har gjort, Nadja! Steve låter glad och lite förvånad.
- Men det är som ett litet tack för att jag och Moondancer fick övernatta här. Finns det något mer jag kan hjälpa till med?
- Åh det är ingen fara, men det finns faktiskt en sak du kan hjälpa till med. Jag har en ponny som jag skulle skickat med transporten till sin nya ägare, men transorten fungerar inte. Kan du som är en så bra ryttare rida ponnyn till Slverglades hästsportcenter och ge henne till ägaren?
-Såklart Steve! Jag rider ner henne nu! Jag försöker låta så självsäker som möjligt, men inuti är jag livrädd. Hur ska det gå att rida någon annan häst än Moondancer?
- Tack så mycket Nadja! Sadel hänger vid hennes box och tränset hänger på en krok på hennes boxdörr. Steve ser glad och lättad ut.
Jag svarar inte utan går direkt in i stallet för att sadla hästen.


Men nu måste jag skynda mig och rida över hästen. Så jag sadlar och tränsar den och leder ut henne ur stallet.
Jag märker redan när jag sitter upp att detta kommer gå dåligt, hästen är pigg och vägrar stå still.
Men jag vill inte göra Steve besviken, så jag ryter åt ponnyn, tar tyglarna hårt i handen och till sist står hon faktiskt still. Då sitter jag snabbt upp och driver henne till skritt.
Hon är faktiskt mycket lugnare nu men jag vågar inte ta vägen genom byn, ifall hon får för sig att börja skena och jag vill inte skämma ut mig. Så jag tar därför vägen runt. Det går faktiskt riktigt bra och jag vågar ge henne långa tyglar, hon blir faktiskt ännu lugnare då.
