Dressyrträning och avramling
Idag så hade jag planerat att alla hästar skulle få vila, så det första jag gjorde var att släppa ut alla hästar i hagen. Eftersom att jag ahde en ridfri eftermiddag så gjorde jag allt lite extra lungt, fyllde lite höpåsar, sopade lite i stallet och åkte sedan till skolan. Mockningen hade jag planerat att ta på eftermiddagen.
På lunchrasten i skolan så skulle jag bara kolla min ridklubbs hemsida och jag insåg att vi hade dressyrlektion den dagen. Jag fick lite smått panik, det hade jag inte planerat! Jag skulle ju mocka stallets alla tolv boxar, göra en massa läxor, ta en joggingtur pus att alla shabraken var i tvätten!
Efter skolan så sprang jag hem det snabbaste jag kunde, tog ut ett shabrak ur tvättmaskinen och slängde upp det på et staket utanför så att det skulle få torka och sedan så mockade jag alla boxar i rekordfart. Trots det så hade klockan redan hunnit bli halv fem och jag insåg att joggingturen fick jag nog skippa. Jag småsprang ut till hagen, tog in Yellow som stog närmast och insåg till min glädje att han inte rullat sig i någon lerpöl och att han var ganska ren. Jag borstade och sadlade på tio minuter och sedan fick vi ändå skynda oss för att hinna med färjan.
Jag tog färjan till Fort Pinta för att rida därifrån till Vingårdens Paddock där lektionen var, och klockan var redan 18.03. I full galopp dundrade vi fram till paddocken och vi hann precis till kvart över och lyckades därmed att komma bara en kvart försent.
Trots all stress så gick lektioen jättebra och Yellow ansträngde sig till det yttersta trots att han var trött efter den vilda galoppen.
Men allt kan ju förstås inte gå bra.
När vi skulle skritta av så var både jag och Yellow helnöjda, vi hade lyckats enormt bra denna lektionen! Yellow frustade nöjd och jag var lite i andra tankar. Jag skulle stretcha lite, så jag sträckte mig efter Yellows svans. Precis i det ögonblicket ser Yellow en Agnetha som rensar i trädgården och håller på att såga ner ett litet träd som börjat växa i rabatten. Självklart på är ju Agnetha livsfarlig enkigt Yellow och han galopperar iväg i vild panik. Jag som var i andra tankar var självklar inte berädd och redan efter ett par språng sitter jag på marken. Yellow dundrade runt några extra varv i paddocken innan han förstog att Agnetha inte var farlig och vågade komma fram till mig. Han såg så skyldig ut att jag inte kunde låta bli att skratta och trots avramlingen så skrittade vi hemåt med nöjda steg.
När jag kom tillbaka till stallet så borstade jag Yellow och satt med honom i boxen när jag pluggade, så när dagen var slut hade jag faktiskt hunnit med nästan allt jag planerat. Joggingturen får jag ta en annan dag. (och om jag ska vara ärlig så är jag rätt glad att jag inte hann med den.)
